Jag tycker om dig när du tiger ty då är du som
frånvarande,
och du hör mig på avstånd, och min röst når dig inte.
dina ögon har flugit sin väg
och en kyss kan täppa till din mun.
Som alla ting är fyllda av min själ
framträder du ur tingen, uppfylld av min själ.
drömmens fjäril, du liknar min själ
och du liknar ordet svårmod.
Jag tycker om dig när du tiger och tycks mig fjärran.
Och du låter som en klagan, vaggsångens fjäril.
Och du hör mig på avstånd och min röst hinner inte
upp dig.
Låt mig tiga med din tystnad.
Låt mig också tala med din tystnad,
klar som lampsken, enkel som en ring.
Du liknar natten, tyst och stjärnklar.
Din tystnad är stjärnans, så avlägsen och ren.
Jag tycker om dig när du tiger ty då är du som
frånvarande.
Fjärran och smärtsam som om du var död.
Ett ord, ett leende är nog.
Och jag blir lycklig, lycklig över att du lever
Pablo Neruda
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar
Alltid hyggelig med en kommentar!